Archive for the ‘Tack!’ Category

Tack Jobjörn!

Jag hade haft i tanken ganska länge att ”hålla dörren öppen” för att ansöka om att bli ordförande för UTN. Faktum är att jag t o m tänkte redan inför valet 2009 att om ingen ansöker om att bli ordförande, så gör jag det. I och med att jag då hade blivit övertalad om att bli ordförande för valberedningen så kunde jag ju veta när sökstoppet närmade sig hur detta skulle utfalla. Jag minns inte om det var samma kväll, men jag minns tydligt att jag hade en god vän hemma på besök och pratade om det. Han var nog precis som alla andra något överraskad över min tro på mig själv vid den tidpunkten. Jag var inloggad på valberedningsordförandemailen och just bara några minuter efter att vi hade pratat om det så damp UB:s ansökan om att bli ordförande ned i inkorgen och jag kunde omgående förklara för min gode vän att jag därmed inte längre hade för avsikt att ansöka om att bli ordförande det året. Jag var rätt nöjd med att senare bli vald till styrelseledamot och tyckte att det egentligen en mer logisk progression om det var så att jag skulle bestämma mig för att gå in genom den dörr som jag än så länge bara höll öppen.

Året utvecklade sig så att jag blev rätt sugen på att bli ordförande och jag gick och tänkte litegrand hur jag kunde förbereda mig om det nu var så att jag skulle bli vald, något som jag knappast tog för givet som atmosfären i styrelsen och UTN var. Några saker hade jag med mina personliga erfarenheter kommit fram till, min tro på öppenhet bland annat och i samband med det lyckligt hakat på vågen som använde sig av sociala medier. En starta en blogg var något av det mest självklara och enkla i det läget. Jag hade testat lite på egen hand, det fanns någon enkel version på one.com som jag redan använde som webbhotell (om jag nu inte missuppfattat), men den var rätt så kass. WordPress var det som flest talade väl om och jag såg till att fixa det som behövdes och utan alltför mycket krångel hade jag en blogg, som du troligtvis i läsande stund har hittat till. Den skulle vara enkel, stilren och förtroendeingivande var tanken. Inte för mycket plotter och sånt, men jag ville ha en widget där man kunde se mitt twitterflöde, för att ju fler studenter (eller människor överhuvudtaget) som fick ögonen för twitter, desto roligare!

Det var den där twitterwidgeten som du kan se någonstans till vänster som krånglade. Den gick att få dit, men den ville ju inte bete sig som jag ville. Oftast så lade den sig längst ned på sidan, under alla bloggposter och utbredd över hela sidan liksom. Det var rätt frustrerande, en så liten grej, skulle jag skita i det? Nä, det ville jag ju inte heller, men hur mycket tid skulle jag lägga på det egentligen? Jag insåg min begränsning och bad om hjälp på twitter. En kompis, aktiv inom UTN, även han från Gotland, tipsade om sin ”wordpressguruJobjörn. Jag kände faktiskt till Jobjörn lite sedan tidigare, genom hans lillasyster och vi hade möjligtvis även talats vid någon gång. Iaf, jag frågade Jobjörn på twitter om han kunde hjälpa mig. För honom verkade det inte så svårt, men en lekman som jag hade nog ändå svårt att förstå. Jag gjorde det enkelt för mig, jag mailade honom användarnamn och lösenord (som jag såklart ändrade för att inte avslöja mitt eget, och som faktiskt fram tills idag varit ”abcd1234″…). Han fixade det på nolltid och förklarade att han gått in och ändrat i koden för att begränsa bredden på twitterwidgeten. Så underbart! Och jag var så tacksam och skrev att han såklart skulle få ett tack på bloggen så småningom. Nu dröjde det kanske lite mer än jag hade tänkt och den här bloggen är kanske lite mer okänd än vad den hade varit om jag blivit vald. Men det förtar inte min tacksamhet till Jobjörn för den tid han besparade mig.

Detta är ett exempel på nyttan med öppenhet och kommunikation, och där är i dagsläget twitter ett fantastiskt verktyg som möjliggör kontakt med många kompetenta människor. En insikt som jag hade tänkt implementera i UTN under mitt år som ordförande, nu fick jag aldrig chansen och jag är lite förvånad att UTN under året än så länge till stora delar har tyckts missa det tåget. Man hade för något år sedan ”synlighet” som fokusfråga och det har varit något som man fortsatt att jobba med. Så för mig, som tycker mig ha sett möjligheterna och enkelheten i att vara mer aktiv i sociala medier, så är det lite som att kasta snöboll och inte kunda träffa ladan – inifrån.

Posted on mars 14th, 2011 by Sven Englund  |  2 Comments »