Fudan firar födelsedag och en lördag i socialitetens tecken.

I torsdags så berättade vår kära lärare Häst att på fredag (alltså dagen efter) så var det Fudans födelsedag och att det var utlyst lektionsfri eftermiddag,vilket innebar ledig dag får vår del. På lunchen så träffade jag mina språkkompisar för första gången på länge,och då fick jag ett papper i handen av en av deras kompisar (som jag iofs har träffat förut) med information om själva födelsedagsceremonin,kl 7 på fredagmorgon,fantastisk tid!

På eftermiddagslektionen berättade sedan lärare Guld att på fredag så var den Fudans födelsedag och lektionsfri eftermiddag,när vi då förklarade att vi redan visste så skrattade hon och sa att då hade vi vetat om det längre än henne. Fudan må vara ett högt rankat universitet i Kina,men framförhållning med information,både till lärare och studenter är rätt kass.

Eftersom jag högst troligt bara kommer vara på Fudan det här läsåret,så ville jag såklart inte missa födelsedagsceremonin. Så jag satte av hemifrån och när jag kom fram så kunde jag nog ganska snabbt avläsa att jag var ende utlänningen där,iofs såg jag ingen annan misstänkt. De sjöng sånger,höll tal,släppte ut ballonger och duvor och hissade en flagga. Fast flagghissningen var rätt ful,de lyckades få flaggan innanför vajern,så den vajade inte så speciellt fint. Och de uniformklädda killarna som gjort det så ganska skamsna ut när de marscherat färdig och stod ett rätt bra tag och tittade upp mot flaggan och kanske funderade kring hur det kunde gå så fel.

Resten av fredagen var för mig personligen en uppvisning i inneffektivitet,liksom söndagen här. Lördagen däremot var lite speciell. Först så hade jag bokat in att spela fotboll med ett gäng kineser,jag har haft kontakt med dem på twitter flera stycken och blivit inbjuden förut,men nu kändes det som att tiden var bättre. Ca tre timmar spelade vi,tyvärr insåg jag att jag inte pluggat så mycket fotbollstermer,så det blev lite babianspråk ibland. Ooouuhh,eeeööhh,osv. Jag gjorde dagens första och andra mål så att mitt lag vann första matchen. Sedan kom det fler folk och vi gjorde om lagen,sedan gjorde jag inga fler mål och mitt lag vann inga fler matcher. Oavsett så var det väldigt trevligt att träffa personerna bakom twitterkontona,även om de hade betydligt lättare att veta vem jag var,de flesta kunde jag inte placera liksom.

Global Fussball.

The twitterteam.

Efter det,så tog jag en vända till gymet för att upprätthålla min varjedagträning där. Och sedan bar det av mot Shanghais sydligare delar. Jag hade nämligen blivit inbjuden av ingen mindre än Herr Zhang,om ni minns honom? Han som jag satt bredvid på flyget till Peking förra sommaren. Så jag fick träffa han och hans fru,de var båda fantastiskt roliga och det gick rätt bra att prata kinesiska,även om jag ibland hade lite svårt ibland att förstå deras Shanghai-accent kanske. Det var såklart speciellt också att kunna prata mer utförligt med någon som man tidigare  bara kunnat utväxla enstaka ord med,även om vi ändå lyckades utbyta en hel del senast.

Vi pratade om Sverige,om deras barn,om kinesiska,om mina planer osv. Och troligtvis kommer vi träffas i Sverige när jag kommer dit. Frun skulle åka dit redan på onsdag,hon har redan gått i pension (i Kina går kvinnorna i pension vid 55),Herr Zhang som ännu ska jobba några år får vänta till sommarlovet en månad senare ungefär. De bjöd med på en hel del trevligt,vi gick till en restaurang och åt mat bland annat och så skickade de med mig en kartong te och en kasse med frukt. Jag hade köpt med mig godis från IKEA och en bok om Sverige.

Fru Hong och Herr Zhang.

I natt vaknade jag sådär skumt tidigt igen,02.15,sedan kollade jag Champions League-finalen,och sedan somnade jag om. Nu vet ni det. Hare!

Pausprat,lägg speciellt märke till den kapade rubriken i bakgrunden,känns ganska typiskt kinesiskt sådär.